söndag 29 november 2009

Glad 1:a advent!

Den där riktiga julstämningen saknas fortfarande för min del, även fast man här redan i september började med juldekorationerna i varuhusen och butikerna. Att det saknas för mig kan nog ha mycket att göra med att det fortfarande är ca. 25 grader varmt och solsken, det blir inte den där mysiga känslan som hemma.

1:a advent firas på ungefär samma sätt som i Sverige, fast en aning mer religiöst. Även här tänds adventsljustaken, men till skillnad från i alla fall i min familj hemma, under böner. Varje vecka ska man tänka på någonting extra mycket och den här veckan är det ödmjukhet. Jag tycker att idén är väldigt bra, vi behöver tänka lite mer på varandra så vad passar då inte bättre än att i jultider varje vecka ha en sak som man tänker lite extra på. För vad är julen om inte en högtid då man tänker på andra och tar hand om varandra lite mer. Det är någonting som vi alltid borde göra men som lätt glöms bort i alla vardagsbekymmer.

Glad 1:a advent alla!


1. Mamá Marina tänder första ljuset.

tisdag 17 november 2009

Jag glömde nästan...

TACK ALLA ni för de jätte fina kommentarerna! Och speciellt TACK till MAISEN, vilket jobb!! Det var nog den bästa födelsedagspresenten som jag kunde få!






tisdag 3 november 2009

Día de los muertos



Den stora blandningen i den mexikanska kulturen från både Spaniens och Indianernas religioneroch kulturer har lett till en av Mexicos största och viktigaste traditioner: Día de los muertos": "De dödas dag" eller något som vad vi i Sverige skulle kunna kalla Allhelgonadagen. Den saliga blandningen av influenser har gjort att "Día de los muertos" är en mix av allt, från starkt kristen helgdag till en Indiansk tradition. Många säger ofta att Mexikanerna skrattar åt döden något som kan vara lätt att tro när man ser dem festa på kyrkogårdar bland gravstenarna vilket är en ganska vanlig syn i provinserna under denna högtid.

Indianernas influenser har avspeglats på bland annat mexikanernas sätt att se på döden, ett mycket lättsammare än vad vi i t.ex.Sverige gör. Indianerna har alltid ansett att det inte finns
något liv utan död och att döden därför är en del av livet, det är inte slutet utan bara början på
någonting nytt. Spanjorernas många försök till att lyckas göra Mexico katolskt har lett till den
saliga blandning som Día de los muertos innebär.
Det är mycket kvar från det gamla innan koloniseringen, däribland synsättet på döden och de offer gåvor som man sätter upp för att hedra de döda men numer med influenser från Kristus
och katolicismen. Offergåvorna kan man hitta
runt hela stan där en av de mest kända här i huvudstaden är UNAMs (Universidad
Nacional Autónoma de Mexico) där varje fakultet sätter upp sina egna med olika teman varje år (i år var temat Edgar Allan Poe, då det var 200 år sedan han föddes). Men under "Día de los muertos" ska självklart också bilarna dekoreras och under högtiden kan man se bilar som kör
runt med diverse döskallar, skelett eller rentav dekorerade som håriga monster.

Då förr offergåvorna
var människor har de nu gått över till lite mer oskyldiga former, men de
finns i alla olika storlekar. De har framför allt som uppgift att ge mat och dryck till de döda som
besöker sina hus den 2 november. Det
obligatoriska i gåvorna är alltid blommor, "Pan de muerto" (en sorts sockerkringla), frukt, vatten,
tequila, döskallar, salt, fotografier på de döda, pappersdekorationer, mm. Det viktigaste måste ändå vara saker, drycker eller mat som den
döde speciellt uppskattade t.ex. cigaretter, öl, köttbullar, något instrument, etc. allt för att de döda ska kunna njuta när de kommer tillbaka till jordlivet för natten.

Självklart ska det ju också vara stort firande för oss levande också. Ofta äts det mycket majs i
alla dess varianter, dricks tequila och dansas med "mariachis" (ungefär som svenska dansband). Det är helt enkelt en traditionell mexikansk fest, som jag med stor sannolikhet kommer att ta med mig många influenser hem!


1. Typisk dekoration: en döskalle och i bakgrunden "pan de muerto"
2. Ett typiskt exempel på hur gåvorna kan se ut, detta hemma hos oss.
3. Små dockor som offergåvor.
4. En kanske inte så klassisk "ofrenda", ett av bidgaren i UNAM (i bakgrunden kunde man höra en av Edgar Allan Poes berättelser läsas upp)